Ljus i coronamörkret - Kriser föder kreativitet

2020-08-26

Även om pandemin är en tragedi för enskilda öppnar den också nya möjligheter. Som när övertalig servicepersonal tar plats i vården, verkstadsindustri börjar tillverka skyddsutrustning och färjor ställs om till vårdplatser. – Krisen tvingar fram innovativa lösningar, säger Erna Danielsson, centrumledare för krisforskningscentret RCR* på Mittuniversitetet.

Kriser föder kreativitet

Det brukar sägas att kristider synliggör samhällets svagheter. För Sveriges del kom beredskapslager och självförsörjningsgrad
snabbt på tapeten. Men att spå slutet för hyperglobalismen där länder och företag plockar hem produktionen igen, nej, det tror inte Erna Danielsson på.

– Det skulle kräva sådana enorma investeringar att det är orimligt. Min gissning är att de tankarna klingar av rätt snabbt när
vi väl är igenom detta. Som tidigare anställd inom försvaret följde Erna Danielsson avvecklingen av beredskapslagren, vilket
skedde trots massiv kritik.

– När trender som Just-in-time väl får fäste som "det framgångsfulla konceptet" är det mycket svårt för beslutsfattare i företag och
myndigheter att stå emot. Den som då framhåller långsiktiga vinster framför kortsiktiga riskerar att ses som omodern, vilket kan uppfattas som negativt på marknaden.

Men allt är inte bara negativt med kriser. Pandemin har bidragit till många innovativa lösningar:  Restauranger ställer om för
hämtmat, matbutiker erbjuder hemkörning, fabriker anpassar verksamheten för nya samhällsbehov och vanligt folk ställer upp
för varandra på olika sätt.

– Kreativiteten har varit stor, kanske för att krisen drabbar så brett, säger Erna Danielsson.

Kan det bli några positiva effekter på samhällsnivå?

– Kanske kan äldreomsorg och sjukvård hamna högre på dagordningen och ägnas större uppmärksamhet, säger Erna Danielsson. I
denna kris har samhällets behov av deras arbete synliggjorts.

Myndigheternas sätt att informera har också blottlagt brister som behöver ses över.

– I början var informationen om pandemin stockholmscentrerad. När sedan stora grupper inte nåddes, bland annat på grund av
kulturella eller språkliga svårigheter, så avslöjades en normativ syn på mottagarna. Man missade behovet av nyanserad information till grupper som inte har möjlighet att hålla distans eller saknar bostad.

Även informationen om stöd till företagare har varit generell, trots en allt annan än homogen grupp.

– Mer riktad och specifik information vore önskvärd: ”Hur berörs jag som är i den här situationen?". Vilka förutsättningar har jag
att följa rekommendationer? Hur kan mina behov tillgodoses?

Erbjuder forskningen några råd till politiker och företagare om hur vi bäst tar oss igenom krisen?

– Konkreta råd mitt i en kris är svårt. Men allmänt gäller att agera aktivt och att vara rak och öppen i kommunikationen. Folk accepterar att det inte alltid går som tänkt om man på ett ärligt sätt kan redogöra för varför vissa beslut tas.

• < Så lyckades filialen i Värnamo trimma sig på alla nivåer

• En katalog av hållbara grejer >