
2020-12-08
Trä eller stål – en del tvistar om vilket som är bäst om elden är lös. Tidningen Stål ringde upp brandsskyddsforskaren Ulf Wickström för att få veta mer.
Enligt Ulf Wickström kom brandskyddsregler för byggnadskonstruktioner på allvar först i början av förra seklet, när allt fler skyskrapor började byggas.
– Tidigare fanns andra typer av regler som mer gick ut på att skydda oss från stadsbränder. Det handlade inte så mycket om konstruktionerna i sig, säger han.
Dagens brandskyddsregler har framför allt ett fokus: människor ska hinna ut innan huset kollapsar.
– Det är sällan någon kommer till skada för att konstruktionerna faller samman, säger Ulf Wickström.
En del menar att trä faktiskt klarar sig lite längre om konstruktionerna fattar eld, medan stålet kroknar vid 500 graders värme. Men Ulf Wickström håller inte riktigt med.
– Det ska vara säkert med båda materialen.
Stålet bör dock skyddas på olika sätt, med specialfärg som sväller vid värme, eller med skyddande gipsskivor eller betong.
– Större ytor av trä bör inte heller vara oskyddade, det kan ge en snabb brandutveckling. Exponerade trä- och stålytor är något som en del arkitekter gillar, men det är inte helt lyckat ur brandskyddssynpunkt, säger han.
– När det gäller exempelvis de amerikanska skyskraporna är det sex timmar, men det mesta vi har i Sverige är en och en halv timma vid normal brandbelastning. I extrema fall kan det krävas fyra timmar.
Vid sidan av sitt arbete som professor emeritus utvecklar Ulf Wickström en specialtermometer för svenska skidlandslaget,
en spinn off från den termometer han tidigare tagit fram för brandprovningsugnar. Landslaget använder den för att mäta temperaturen i spåret, för att få till en valla som ger optimalt glid och fäste.