2021-04-07
Tre år har gått sedan 22 branscher spikade sina färdplaner mot ett fossilfritt Sverige 2045. Så här långt har en bransch överraskat lite extra. – Ja, att just stålindustrin skulle ta ledningen i klimatarbetet, det var jag inte beredd på, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
Stålindustrins tyngsta klimatsatsning är SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls fossilfria stålprojekt HYBRIT. Hur långt räcker det?
– Det är svårt att sätta en siffra, men det är ju ett historiskt tekniksprång. Att stålindustrin har tagit ledartröjan och visar var skåpet ska stå, sånt gjuter mod i andra. Vi ser redan spinoff-effekter som till exempel H2 Green Steel.
Den affärsmässiga sidan är lika viktig?
– Absolut, det är krassa ekonomiska beslut som driver omställningen, att skapa exportframgångar för produkter och teknik. Men det fina är att både miljön och Sverige gynnas. Att klimatpolitiken är så accepterad beror på att den driver innovationer och arbetstillfällen.
Stål utan kol ökar elbehovet. Samtidigt sker fler energislukande industrisatsningar i landet och kärnkraften avvecklas? Hår går det ihop?
– Där är jag inte orolig. Vi har Europas lägsta elpriser och satsningarna på alternativa energikällor ger resultat: Priserna sjunker, leveranserna ökar. Inom kort kommer vi att producera 50 tWh mer än vi gör av med. Kärnkraften avvecklas för att den inte är konkurrenskraftig. Vindkraft är betydligt billigare. Däremot kommer Norrland att behöva sin el själva medan södra Sverige måste se över sin egen elförsörjning. Där tror jag på havsbaserad vindkraft i kombination med vätgasproduktion.
I början av året uppstod elbrist och priserna skenade…
– Energiomställningen kräver omfattande upprustning av elnätet. Där driver bland annat Svenska Kraftnät på för att snabba på arbetet med att säkra beredskap och trygga leveranserna. I det arbetet ingår också att minska energiförlusterna genom ny teknik.
Hur ser du på de intressekonflikter som uppstår när elnätet ska byggas ut, inte minst kring markägarfrågor?
– Om vi på ett bra sätt lyckas förklara varför ledningar måste dras över någons ägor, att det handlar om mänsklig överlevnad och bättre förutsättningar för barnbarn, då kanske det är lättare att stå ut med en kabel. Sen måste vi förstås hitta bra ersättningsnivåer. Men ska vi rädda jorden kan vi inte låta sånt stoppa oss.
Tillståndsprocesser för elledningar brukar kunna bli utdragna.
– Ja, tiden för processerna måste kortas. I dag kan det handla om uppemot tio år. Den måste minst halveras. En annan sak är att elkonsumtionen är så ojämnt fördelad över tid. Där tittar vi bland annat på att jämna ut effekttopparna genom trängselavgifter i elnätet.
Till sist, hur kan jag som stålkonsument i tillverknings- eller byggindustrin bidra till klimatmålen?
– Gynna det fossilfria stålet när det är på banan. Samma sak med fossilfria transportlösningar. Gynna eldrift där det är möjligt. Det är en bra start.
Bakgrund: Miljöekonom, f d general-sekreterare på Naturskyddsföreningen.
Bästa privata miljöinsats:
”Ebilen som vi leasar”.
Vem är bäst i familjen på återvinning?
”Det är nog frun. Fast jag är inte så kass jag heller. Sen får man inte vara så präktig att man blir gatans UFO. Det gäller att hitta rätt nivå.”